Vi levererar högupplöst kärlek

Indien, ett land att återvända till 2013-04-05

Jag känner en ung tjej som gör sin livs resa just nu. Jag vet det eftersom jag gjord den själv fast kanske lite annorlunda. Hon är just nu i Indien och studerar ett halvår och skriver en fantastisk blogg som jag följer med spänning. Känner igen så mycket av dom upplevelser man kan få av att åka till Indien.

Min resa till Indien började 1993 då jag fick ingå i en utbytesgrupp genom Rotary. Vi var fem tjejer som fick under 6 veckor resa i södra Indien, bo i familjer och besöka allt möjligt för att lära oss så mycket som möjligt om södra Indien. Den resan har betytt mycket för mig. Fick vänner för livet, både från gruppen och vänner i Indien.

 

Väl hemma tyckte jag inte att jag fått nog så jag bokade en resa med Hasse tre år senare för att göra ett nytt besök och för att fotografera mer dom saker jag själv valde att besöka. Vi hade då möjlighet att bo i några familjer vi fortfarande hade kontakt med och på så sätt fick vi möjligheter som få vanliga turister får. Dels ville vi se Kathakalidansen  i Cochin som som Mr. Varma så snällt hjälpte oss med. Vi besökte en tempelfestival i Trivandrum (ett tempel som det stått om nyligen och deras gömda skatter) tillsammans med familjen Devaprasath Jeyasekharan från Nagercoil. Samma familj tog oss också med upp till ett ekologiskt teplantage i bergen som vi gjorde ett reportage från. Många fina bilder fick vi med oss hem.

 

Åren går fort och vi skaffade familj hemma men har haft både besök från Indien hos oss och kontakt genom facebook och mail. Sommaren 2011 fick vi helt plötsligt en inbjudna till bröllop. Dottern i familjen Devaprasath Jeyasekharan skulle gifta sig. Vi bestämde oss för att åka fast vi hade fullt upp med jobb här hemma i November. Fick vara med om ett ståtligt bröllop en hel veckan. Först med tusentals gäster och traditionellt Hindu firande i Chennai. Sedan flög vi inrikes och åkte ner till hembyn Nagercoil där det fixades en fest för byn, d.v.s. ca.6000 gäster, som det mest fantastiska var att få vara med och se matlagningen över öppen eld.

Det blir säkert fler resor till Indien, saknar dofter och värmen från alla människor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

*


9 − 2 =